Uttersberg under tiden 1900 - 1945

År 1900 lades stångjärnssmidet i Flodhammar ner på grund av dålig lönsamhet. Det verkar som om den mesta verksamheten flyttades från Flodhammar (det som senare blev centrum i Uttersberg) till Östanfors en tid. Gjuterirörelsen i Östanfors utvecklades t ex och man började tillverka kokillgjutna valsar år 1904. Kraftstationen i Östanfors byggdes 1905 - 1906 och hyttan moderniserades. År 1920 övertogs Uttersbergs bruks fastigheter och gruvor samt lantbruk av Riddarhytte AB. Uttersbergs Bruks AB fick disponera industrianläggningen i Östanfors tills vidare.

Fotot visar den gamla järnvägsstationen 1880 vid KUJ:s dåvarande ändpunkt, Uttersberg. Det fanns i Svenska Järnvägsföreningens 50-årsskrift från 1926 och jag har kopierat och fått tillåtelse att använda det av Rolf Sten, som har det med på sin sida: http://www.historiskt.nu/, vilken handlar om Svenska Järnvägar. Där finns även KURJ beskrivet.
Denna bild, precis som den ovanför, är ju egentligen för "gammal" för att vara här. Denna är från 1891, men stationshuset fanns ju en bit in på 1900-talet så det kan väl vara riktigt. Denna bild fick jag från Stig Hedlund, som haft vänligheten att bidra med en hel del gamla bilder. Han visste inte vem, som tagit bilden men jag tycker den är mycket intressant. Man kan se både några KUJ-vagnar på spåret och Skinnsbergsbåten, som stävar uppför Hedströmmen. (Jag antar att det är samma båt, som finns även på en annan bild HÄR)
(Klicka för större bild.)

En gästgivargård vars verksamhet startades i samband med att Köping-Uttersbergs-Järnväg (KUJ) togs i bruk 1866. Denna utsträcktes 1911 till Riddarhyttan (KURJ). Gästgivargården ombesörjde transporter från Uttersberg till Skinnskatteberg och Riddarhyttan men då järnvägen byggdes ut till Riddarhyttan upphörde förstås Gästgivargårdens resor dit. Gästgivargårdens verksamhet upphörde 1919. Om allt detta kan man läsa på Olovs hemsida. Huset "Gästgivargården" finns fortfarande kvar. Det används idag som fritidshus. Redan 1963 var en lägenhet i huset fritidsbostad åt en stockholmsfamilj och även min mamma och min familj hyrde en lägenhet där en tid.

Gästgivargården som den ser ut idag, okt. -06. Den används idag som fritidsbostad av flera familjer eftersom den innehåller flera lägenheter.

Fortfarande blomstrade Uttersberg trots nedläggning av Gästgivargården. Under åren 1916 - 1918 byggdes "fyra bostäder med 40 rum" skriver Olov Darin. Eftersom det troligen på Bruket, (så kallades de fyra stora byggnader, varav en är flyttad till en annan plats) som ligger strax ovanför Astleys magasin, har varit enbart enkelrum (med spis och diskbänk) där hela familjer bodde, så kan det ha varit där som något hus byggdes då. Mina föräldrar bodde i en sådan "lägenhet" några år när jag var barn. Mamma, pappa, jag och min lillebror samsades om utrymmet där. På sommaren sov vi på vinden. Då fick vi följa med mamma till "Gröna logarna" och fylla några madrassvar med halm, som vi sedan sov skönt på när vi väl "legat till" dem. Från början var de ganska spretiga och stickiga och knöliga men det luktade gott och det kändes att det var sommar. Det hörde till att man skulle sova på halmmadrass på vinden.

Flera liknande stora byggnader fanns/finns i Nyängen så det kan även vara dessa som byggdes då. Husen på Bruket är kanske äldre.   Alla hus på bruket hade namn, Värmlandsbyggningen har en skylt med årtalet 1889, varför man skulle kunna tro att det byggdes då. Någon har sagt att Värmlandsbyggningen var herrgård från början och Ladugårdsbyggningen var just ladugård. Olov Darin, som forskat i saken, skriver att Värmlandsbyggningen uppfördes som bostad åt smeder vid Flodhammaren. Huset byggdes mellan åren 1856 och 1866. Det har ingalunda varit avsett som, eller använts som, herrgårdsbyggnad. Huset har en överbyggnad, som ser ut att ha tillkommit senare. Om det är så kan det vara den, som kom till år 1889. Däremot så skall Ladugårdsbyggningen ha varit ladugård för smedernas kor. Det var vanligare förr i tiden att man flyttade hus eller använde dem för annat ändamål. Snuslösa finns kvar, där har jag själv hyrt fritidsbostad fram till 2004. Numera är överallt flera rum sammanslagna till större lägenheter. Jag hade ett rum och kök på övervåningen i Snuslösa. Kackerlacksbyggningen var det som flyttades till en annan plats. Jag vet inte varför den flyttades men nya vägen till Riddarhyttan byggdes där huset stått så det var kanske därför den flyttades.

Uttersbergs gamla järnvägsstation, som flyttades till Nyängen när den nya byggdes. Huset är nu fritidshus.     Det gamla dasset i Nyängen, som jag tycker är ett vackert hus. Grunden av slaggsten, som är vanligt i Bergslagen.

Nyängen känner jag inte så bra till. Jag rörde mig i första hand omkring Bruket, järnvägsstationen, herrgården, kvarnen och egnahems-villorna runt "gamla konsum". Detta område betraktade jag som "centrum" i Uttersberg. Där fanns järnvägsstationen, posten och Konsum. När Thorgrens gamla affär stängdes byggde sonen, Birger Thorgren nytt hus vid korsvägen, där han hade affär och en tid även café i bottenvåningen och bostad ovanpå. I Nyängen finns Uttersbergs första järnvägsstation (se foto högre upp på sidan), som stod längre norrut än den nuvarande stationen står. Den flyttades till Nyängen för att ge plats för den nya pampigare järnvägsstationen, byggd av sten. Den första var av trä. Utanför konsum fanns en anordning för att binda hästar. När jag var barn stod ofta flera hästar bundna där medan ägarna var inne och handlade. Detta försvann med åren och jag såg aldrig några hästar utanför Thorgrens affär. Det var kanske mest under kriget, när det inte fanns bensin, som man körde med häst och vagn.

UIK (Uttersbergs IdrottsKlubb) har varit livaktig i 90 år nu, år 2007, och har betytt oerhört mycket för bygden. Om UIK finns att läsa på flera sidor t ex under rubriken UIK och Tidningsartiklar. Bilden nedan föreställer fotbollslaget omkring år 1943.

I bakgrunden är "Gamla Konsum" och av spelarna känner jag inte igen alla eller vet deras namn. De som står på knä är från vänster Holger Dahlborg och Valter Mattsson, sedan känner jag inte igen flera där. De som står bakom är från vänster Ville Johansson och tredje man tror jag är Elis Broström, övriga vet jag inte. Om någon, som känner flera vill höra av sig är jag tacksam.

Ännu en bild av Uttersbergs fotbollslag. Denna bild trodde jag var från ca 1925. Ingvar Gustavsson hade dock hittat samma bild i sin mors album och hade vänligheten att skriva och berätta att den var från 1921. Bilden har skickats in av Bertil Boman och han skriver att det är hans far, Georg Boman, som är nummer fem från vänster. Där finns ingen Konsumskylt. Det vore roligt att veta om man bara inte satt upp skylten, om ingången är någon annanstans eller om inte Konsum flyttat dit ännu. Om det är någon, som vet, skicka ett litet mail.

Mina föräldrar och jag kom till Uttersberg när jag var tre år. Andra världskriget hade pågått två år. Min pappa hade lastbilsåkeri, något som nog inte var så enkelt just då eftersom det inte fanns bensin utan man var hänvisad till gengas. Han tvingades sälja en bil och hade en kvar. Han hade ett gengasaggregat på lastbilen, som en kamin som eldades med ved eller kol och en gas bildades som drev bilen. Vi bodde till att börja med vid "Grens", det är sista huset på höger sida när man åker till Riddarhyttan, där skogvaktare Gren bodde. Familjen Gren hade en tvåfamiljsvilla och vi bodde på övervåningen. Jag minns inte riktigt när, men i alla fall innan jag var fem år, flyttade vi till Bruket, Värmlandsbyggningen. Samma ingång som UIK:s klubblokal men på bottenvåningen, bodde vi i ett rum och kök.

Min bror Lars föddes när jag var fem år. Det var 1943. Jag kommer inte ihåg exakt när men min pappa blev av med sin lastbil när min bror var nyfödd. Pappa hade "problem med spriten" och åkte fast för rattfylleri. Det ledde till att han blev av med körkortet och måste sälja lastbilen. Efter det började han arbeta i herrgårdens cementfabrik. Jag minns inte hur länge, troligen tills han fick tillbaka körkortet. Familjen fick antagligen sämre ekonomi för det var då vi flyttade till Ladugårdsbyggningen, som ligger längst in på Bruket närmast skogen, där vi bodde i ett enda rum. Om jag minns rätt så bodde vi där några år. Min far började så småningom köra grävmaskin och "låg borta på jobb" som man sade och kom sedan inte att bo med oss mera eftersom han och min mor skildes omkring 1948, när jag var  tio år.

e-post: Mona Westerlund: m.westerlund@telia.com  Senast uppdaterad 2006-11-26       Till startsidan