SOCKNAR OCH SKINNSKATTEBERGS KOMMUN


Den första kommunala indelningen under landskapsindelningen var häradet. Dessa indelades i sin tur i s k hamnor. Efter kristendomens införande uppstod kyrksocknarna, bestående av en eller flera hamnor.

HEDS SOCKEN

Heds socken var ursprungligen en del av Malma socken, den s k Malma skogsfjärding. År 1648 avsöndrades skogsfjärdingen från Malma, som tillsammans med Odensvifjärdingen, Gunnilbo, hänfördes till Skinnskattebergs bergslag. Redan tidigare hade Malma socken, kyrkligt sett, delats i flera kapellförsamlingar, varav Hed utgjorde en. Församlingsgränserna blev sedan de ungefärliga gränserna för sockenindelningen.

Carl Wilhelm August Tham, född 22 juli 1812, död 12 juli 1873 i Linz i
Österrike - historiker och geograf - har "Beskrifning öfver Sveriges rike" i sin omfattande litterära produktion.
Däri ingår "Beskrifning öfver Westerås län" (1849) (*)

Om Heds socken står följande:

"Skinskattebergs Härad, kring Hedströmmens öfre grenar, så vidt deras lopp hör till detta län, omfattar tre socknar, hörande till Köpings prosten och till Bergslags fögderi, hvarförutom några gårdar af Ramsbergs socken, som annars hör till Nerikes län, ligga inom detta härads gräns.
Heds socken, mellan Odensvi och Malma i söder, Bro och Schedvi i sydvest, Ramsberg i vester, Skinskatteberg i nordvest, Gunilbo i nordost och öster, omfattar 0,733 qv. mil land, 0,092 vatten. Hedströmmen, alltjemnt åtföljd af en gren af Hedåsen, genomskär först vestra delen, utgör derpå vestlig gräns, och bildar under nästan hela sitt lopp små sjöar, hvaribland Norra och Södra Tulinge samt Thomasbo-sjöarne och Andern. Dess omgifningar, särdeles vester ut, äro bergländiga och rika på träsk och sjöar, hvaraf några, såsom Krampen, hafva sitt aflopp åt vester, till Iresjön. Östra delen af socknen är jemnare, sluttande mot de större sjöarne, Långsvan och Lillsvan, hvilken upptager Spaden, samt mot deras utlopp till Hedströmmen. Äfven här finnas dock spridda bergkullar, samt skogsmark, och Hedåsens större gren från Långsvan sydvest ned till strömmen. Sist nämda sjöar utgöra mestadels östlig gräns. Rådande jordmån är sand och mo; skogs- och bergsbsruk äro, jemte åkerbruket, väsendtliga näringar, ehuru skogens afkastning numera ej räcker till för eget behof. Bergsbruket, grundadt hufvudsakligen på 1 60 0-talet af Köpingsboar, inskränker sig till stångjernsproduktion, men denna ganska betydlig, och stödd till en del på eget tackjern, dock från aflägsna socknar, i Falu län, der ock en del af brukens skogar äro belägna. Hemmantalet är, som vanligt i bergslagssocknar ej högt."

*) Projekt Runeberg är ett ideellt initiativ för att göra
äldre nordisk litteratur tillgänglig på Internet. Det grundades i december 1992. Projektet har en
liten oavlönad redaktion vid Linköpings universitet och hundratals frivilliga medhjälpare över hela
Internet. På sidan "Länkar" finns en länk till Projekt Runeberg. På internetsidorna finns bland
andra Wilhelm Tham representerad.


SKINNSKATTEBERGS SOCKEN

Huruvida Skinnskattebergs socken tidigare tillhört Malma är oklart. Säkert är emellertid att Skinsäckeberg (Skinnskatteberg ) långt före Gustav Vasas intresse för järnhanteringen var en betydande handelsplats och i omgivningarna fanns ett antal hyttor och smedjor.

Häradsindelningen består i vår tid. Kommunerna i Skinnskattebergs härad - Skinnskattebergs, Gunnilbo och Heds kommuner - slogs år 1951 samman till Skinnskattebergs ”storkommun”.

[ Startsida | Syftet med internetsidorna| Bergshantering | Liten ordlista om...| Uttersberg - Ett industrisamhälle .... | Släkten Wegelin... | Tillverkn-statistik| Uttersbergs-litteratur| Gammal karta...| Dekorer och stämplar| Några bilder....| Järnbruk...| Herrgårdar...| Handelsboden...| Spelmän i...| Ö-fors skola| Uttersbergs Idrottsklubb| Länkar ]

Upp
December 2002
Olov Darin