Till startsidan
KÖPINGS TIDNING / KÖPINGSPOSTEN 1891 - 1927

UTTERSBERGS-BYGDEN

Samlat och klippt av Gunnar Ahl

Köpings Tidning 1891
13 juni

Olycksfall vid masugn.
Hyttarbetaren Per Erik Jansson i Östanfors under Uttersberg åkte en dag i denna vecka på kolvagnen( Kolflaken) från hyttkransen till kolhuset. När vagnen nått slutet af banan och törnade emot , föll Jansson, som ej höll sig säkert fast framstupa med påföljd att pannan, näsan, ena axeln och knäet svårt skadades. Läkarehjälp blef fortast möjligt anskaffad. Den skadade var icke försäkrad, skrifves till Köp T

21 juli
Ur djurens lif.
Vid bortrivningen af en del slipers under Oxbrons järnvägsbro å Uttersbergsjärnvägen funno arbetarne ett fogelbo med sex ägg. Boet flyttades varsamt och skyddades, så att det ej skulle skadas, och dess ägare, ett par sädesärlor, öfvergåfvo det icke, utan fortsatte att rufva äggen, tills sex små gaphalsar presenterade sig äggens ställe. Då foglarne sågo sig omhuldade af arbetarne, blefvo de till sist mycket tama, hvilket bevisar att äfven dessa små djur icke sakna iakttagelseförmåga. B- B

Köpingsposten 1892
Lördagen 27 augusti

Rask velocipedryttare.
Skomakaren K Wallin i Snarhem Hed, färdades i måndags mellan Uttersberg och Gisslarbo 1 3/4 mil på 40 minuter. Han begaf sig åstad 3/4 timme efter godstågets afgång från Uttersberg och hann till Gisslarbo 20 min. före tågets ankomst till stationen.

Lördagen 17 september
Iråkat obestånd.
Vi hafva i går mottagit det sorgliga meddelandet, att en af ortens mäst framstående industriidkare, brukspatron C A Bäckström på Uttersberg, inställt sina betalningar. Detta är så mycket mer beklagligt, som brukspatron Bäckström utöfvat en vidsträckt verksamhet och gjort sig känd som en redbar och särdeles dugande man. Enligt hvad vi sport, lär något afbrott i brukets verksamhet ej vara att befara.

1893 Köpings Tidning
20 februari

Ett grundligt slagsmål arrangerades i går eftermiddag i Uttersbärg mellan smeddrängar från Kolsva och Karmansbo å ena sidan, och Uttersbärgssmeder å den andra sidan. Som tillhyggen lär man till och med användt knifvar. Det oaktat blef åtminstone såvidt vår meddelare har sig bekant, ingen svårare skadad.

14 juni
Komunalstämma.
Med Heds församling hölls i söndags komunalstämma för antagande eller förkastande af ett af en kommite uppgjort förslag att till en blifvande fattiggård i socknen inköpa af Uttersbärgs Aktiebolags konkursmassa till salu utbjudna egendomen Spabo i Heds socken. Äfter an lång och stundom hetsig diskussion beslöt stämman att för 13.500 kr. inköpa egendomen, såvida säljaren antager anbudet. Stämman var besökt af mellan 50 och 60 personer.

23 juni från Uttersbärg.
Bland bruks och landtegendomar utmed Hedströmmen äger Uttersbärg ett bland de bästa och vackrastelägen ett par kilometers väg från Hedströmmens utlopp ur sjön Nedre Vättern 1 mil från Skinnskattebärgs bruk och kyrka i norr, 1 ¼ mil från Riddarhyttan i nordväst samt ¾ mil från Heds kyrka i söder. Hit går Köping – Uttersbärgs järnväg, som sedan fortsätter till sin ändpunkt Riddarhyttan. Allmän landsväg från Köping till Smedjebacken går förbi Uttersbärg, och här utgår väg mot nordväst till Ramsbärg förbi Forshammar, Hägernäs, Gammelbo m. fl. ställen, hvarjämte finnes ångbåtsförbindelse med Skinnskattebärg, ehuru icke reguliär. Post, järnvägs-, telegraf och telefonstationer finns å platsen, ävensom gästgivaregård. Uttersbärg är ett välbygdt bruk samt har i sin natursköna omnäjd en mängd vackra, välbelägna och välbyggda gårdar, hvaribland särskildt må nämnas Skärviken, Åmesbo, Svartbäcken, Östanfors, Tulinge, Storängen samt Tomasbo med Uttersbärgs " förstad " Snarhem.
Till bruket hör Östanfors fyraformade hytta äller masugn, där tackjärnstillvärkningen årligen uppgår till omkring 4.000 ton tackjärn gjutgods med en arbetsstyrka af 23 personer. Stångjärnssmedjan, belägen vid Flodhammar, utgöres af fyra Lancashirehärdar, hvaraf blott tre äro i värksamhet, en Vennströms vällugn, en trecylindri blåsmaskin, en fläkt, en smälthammare, en mumblingshammare samt tre släthammare. Smältstycketillvärkningen uppgår till omkring 2.000 ton och stångjärnstillvärkningen till ca. 1.500 ton pr. år, sysselsättande en arbetspersonal af något öfver 40 personer.

Grufbrytningen, som förliden höst vid brukets försättande i konkurs nedlades, har sysselsatt omkring 30 arbetare och bedrifvits vid något öfver ett tiotal grufor, däribland senast Korpgrufan, Persgrufan, Römyregrufan och Gräsbärgs grufva.
Såg med 2:n:e ramar och kantvärk samt kvarn med grynvärk och tre par stenar äger bruket vid Östanfors, äfvensom tegelvärk vid Skärvikens gård. Brukets jordegendomar, belägna inom Skinnskattebärg, Heds, Bro och Skedvi socknar, utgöra omkring 11 mantal, hvaraf något öfver hälften brukas af bönder och det öfriga är under eget bruk. Under bruket lydande, mantalsskrifna personer uppgå inom Skinnskattebärgs socken till omkring 400, inom Hed till omkring 650, Bro 40 och inom Skedvi omkring 20 personer.
Bruket innehafves nu af Uttersbärgs aktiebolags konkursmassa, och dess styrelse utgöres af sysslomännen i konkursen, bruksägaren A. Carlborg, konsuln A. Stark samt kronofogden J. Karlsson, jämte brukets förvaltare K. G. Bäckman.

På bruket och dess närmaste omnäjd idkas såväl handel som yrken af olika slag. Tre divärsehandelsbodar finnas, som förestås af sina resp. ägare, herrar P. A. Johansson och E. Borg samt fru Anna Jonsson. Garfveri äges och drifves af hr. C. J. Råberg. Slakteri och kreaturshandel af hrr. L. Fisk bageri af J. Segerdahl, bryggeri af V. Lindkvist, skomakeri af A. Enström och K. Vallin samt skrädderi af C. A. Johansson och A. L. Söderberg.

Tvänne folkskolor finnas på platsen. Bägge förenade med fortsättnings och slöjdskolor. Den ena för de barn som tillhöra Skinnskattebärgs socken, den andra för Heds socken. Den förstnämnda skolans är gammal och i hög grad otidsenlig, men den senare ( Heds socken ) har nybyggd lokal. Barnantalet utgör vid bägge skolorna sammanlagdt omkring 200. Lärare vid skolorna äro C. W. Olsson och J. Rönn.
Till sist må nämnas, att folket i denna trakt är arbetsamt, sparsamt, vänligt gladlynt och gästfritt. Kvinnorna likväl något böjda för bjäfs och prål. ( Men detta är ju ett tidslyte ). En främling trifves här godt och de å platsen bosatta söka ej gärna utan giltig orsak ett nytt hemvist.

Februari 1895
En lappfamilj:
En lappfamilj med fem renar har under denna och förliden vecka besökt Uttersbärg samt närmast förut Skinnskatteberg, Baggå och Riddarhyttan. Lapphustrun Märta Tomasson höll i måndags afton vid Uttersbärg ett inträssant föredrag om lapparnas lif däruppe i fjällbyggderna, deras mödor och faror under vandringarna från trakt till trakt med sina rengjordar. En svår fiende är vargen som alltid söker lägliga tillfällen att kunna bortsnappa renarna: men värst av allt är bränvinet, som lappen, sedan han en gång fått smaka det, icke kan låta bli att supa; ja till ock med kvinnorna och barnen supa brännvin.
Skolväsendet är dåligt. Antalet skolor är allt för ringa, och dessa måste hållas i kåtor samt flytta från by till by med endast några veckors undervisning å hvarje ställe. En stor del af lapparna kan ej läsa, ej mindre skrifva och räkna.
Kyrkor och kapell ligga långt ifrån hvarandra; och hålles Gudstjänst endast två a tre gång er årligen, därvid tiden mäst upptages af barndop, vigsel, jordfästningar m.m. och blir ordets förkunnande litet äller intet. Tre missionsskolor finns nu i lappmarkerna, och dessa hafva uträttat mycket godt för lappfolkets sedliga och andliga lyftning. Själf hade Märta T. under 2 ½ år genomgått en dylik skola, och hade hon beslutat att med krafter och gåfvor herren förlänat henne verka för sina ringaktade stamförvanters upplysning och frälsning.
Som afslutning af den änkla och tilltalande skildringen, som framsades på tämligen god svenska, sjöng hon till sist på lappska sången: Morgon mellan fjällen:
Föredraget, som hölls i skollokalen, sedan godtemplarhuset icke kunnat upplåtas på annat vilkor, än att halfva kollekten tillfölle godtemplarnas kassa, hade lockat en så talrik åhörarskara, att lokalen var till trängsel fylld, skrifves till Köp. Tidn.

2 november
Lyckad tjäderjakt:
En dag i förra veckan kom en tjädertupp singlande och nedslog å taket till en loge i Tomasbo Heds socken. En gosse, som var behjälplig med tröskningen på logen, varseblef genast den ståtliga tjädertuppen, slungade en sten och råkade honom mitt i ( planeten ) så att han damp till marken. Det präktiga bytet, som såldes i närmaste handelsbod, höll i vikt dryga 7 skålpund, skrifves till K. T .

Köpingsposten 1897
18 augusti

Nya stationshuset vid Uttersbärg är nu fullt färdigt och kommer sannolikt i nästa vecka att afsynas.

Köpingsposten 1901
30 mars

Rabattbiljetter å Köping Uttersbergsbanan har kyrkoherde Nyman i Hed välvilligt utverkat hos vederbörande åt de läsbarn i socknen, som tillhöra Uttersbergs bruk och omgifning. De få nämligen under hela lästerminen färdas mellan Uttersberg och Karmansbo hvarje läsdag och söndag för det billiga priset af 4 kr. hvar.

9 november
Icke utan oro motses den annalkande vintern i anseende till nu rådande vattenbrist. I Hedströmmen och med detta vattendrag sammanhängande sjöar står vattnet f n 1-2 meter lägre än den normala vattenhöjden. kommer icke riklig nederbörd, inan vattnen tillfrysa, måste järnverken i orten slås igen. Vid Karmansbo är smidet endast vissa dagar igång, och smederna få enligt nya kontrakten intet annat arbete.. I Gisslarbo har smidet legat nere i flera veckor. Vid Uttersberg nedlades smidet alldeles under förlidet år ( dock ej av vattenbrist ). Där är nu endast hyttan igång. Skinnskatteberg och Baggå bruk, som äga ganska respektabla fall, ha stått sig bäst. Där smides fortfarande.

En luxlampa med en ljusstyrka af 500 normalljus har af Uttersbergs bruk uppsatts å malmbacken vid Uttersbergs hytta. Den sprider ett starkt, behagligt, blåhvitt sken vida omkring i trakten.

Köpingsposten 1904
19 mars.

20 grader kallt var det igår den 18 mars vid Uttersberg.

23 april.
En konsumtionsförening är äfven vid Uttersberg i görningen. Dylika föreningar finnes redan vid flertal bruk utefter Hedströmmen, Kolsva, Gisslarbo, Karmansbo och Ferna.

21maj
Kattmamma och kycklingarna.
Härom dagen tog änkan Anna Munter i Uttersberg tre stycken nykläckta kycklingar in i köket och placerade dem å en bädd vid spisen. Knappt var detta gjordt, förrän huskattan - -som nyss frånröfvats sina ungar - tog sig an de små kycklingarna, skötte och smekte dem med moderlig ömhet och ogärna tillät, att någon obehörig kom för nära de kära skyddslingarna. Hon fräste då ibland och visade sin hvita tandrad. När kycklingarna pepo, bjöd hon dem sina spenar. Nu har kycklingmamma själf tagit hand om sina små.

Köpingsposten 1907
8 mars

Oxbron, som leder öfver Hedströmmen å landsvägen mellan Uttersberg och Karmansbo, kommer inom kort att ombyggas, och har byggmästaren Edvard Julle från Tulinge åttagit sig detta arbete.

Köpingsposten 1909
4 januari

Vid logen Nyårsaftons i Uttersbergs 25-års jubileum, som firades i torsdagsafton, fick förre smidesmästare C F Broström emottaga storlogens diplom med tack för 25-årigt troget nykterhetsarbete och lyckönskan till fortsatt framgångsrikt verksamhet.

5 februari
Uttersbergs hytta vid Östanfors går förträffligt efter den nyligen genomgångna , vidlyftiga reparationen och omställningen. Där "rasar" fram tackjärn vid de täta utslagen.

21 maj
Föreningen för idrott, Uttersberg har nyligen bildats Olika idrottsgrenar komma att utöfvas, såsom fotboll, språng, spjutkastning etc men hufvudsakligen är det vinteridrotten- skidlöpning m m man skall pröfa sina krafter på.

Köpingsposten 1914
20 juli
Annons
Grufvarbetare, lastare, borrare och jordschaktare få goda arbetsförtjänster. Ungkarlar hafa företräde. Klockfältets Grufaktiebolag Uttersberg.

Köpingsposten 1916
3 juli
Uttersbergs gjuteri har genom fullbordade anordningar moderniserats och utvidgats. De hitintills beganade lyftkranarna hafva ersatts med två elektriskt drifvna traverser - 12 tons - , sträckande sig öfver hela gjuteriets bredd och längd, hvarigenom dess hela golvyta utnyttjats, hvarförutom genom väggars borttagande gjuteriet blifvit längre och rymligare samt ljust och trefligt. Gifvet är, att etablissementets kapacitet genom dessa anordningar skall betydligt ökas, skrifver en meddelare till K.-P.

17 juli
För söndagsskolbarnen i Uttersberg hölls i går en enkel sommarfest i ordenshuset. Tal hölls af Gustaf Melin från Karmansbo, dels till de äldre och dels till barnen, öfver ämnet "en kristlig barnuppfostran" och vikten af att i barnets hjärtan lägga in ett godt säde, och skydda dem från de otaliga ogräsfrön, som man i vår tid söker utså bland de unga. Sång af barnen samt en kvinnlig kör från Karmansbo f örhöjde synnerligen stämningen. Kaffe serverades i det gröna. Festen, som var talrikt besökt och särdeles angenäm, afslöts med tal och sång af hr Eric Berg från Åvik

18 september
Ett Folkets hus invigdes i lördags i Uttersberg.

Köpingsposten 1916
29 sept.
Hed.
Släktnamnet Bölja anhåller lägenhetsägaren Per Erik Pettersson och hans hustru, att få antaga.

Köpingsposten 1917
19 december
Hed
Julgransljus försäljes i Uttersberg och Bernshammars konsumtionsföreningar, där listor finns utlagda, upptagande familjer, som kunna erhålla ljus. De, som bor i Västanhed och norr därom, torde hämta sina ljus i Uttersberg, de som bo i Bysala, Getbro, Fallet och södra delen af socknen, torde hämta sina ljus vid Bernshammar. Till upplysning må nämnas, att alla familjer med barn, födda år 1904 eller senare, erhållit ljus, dock så, att endast de som har tre barn eller däröfver, kunnat erhålla ett paket. Heds sockens lifvsmedel.

19 december
Allmänt för hela landet inför julottan detta år fick kyrkorna tilldelning af ljus från folkhushållningskommisionens handelsafdelning. De öfverblifna ljusstumparna skola samlas ihop och lämnas till lifvsmedelsnämnden för gratis utdelning bland de fattiga.

Ps. Kyrkor som inte fick någon tilldelning af ljus fick senarelägga julottan, så var fallet bl.a. vid Rytterne som utlyst julottan till kl. 9 fm. Ds.

Köpingsposten 1918
1 april.

80 år fyller byggmästare C. O. Thorgren, samt handlare Gustaf Thorgren 50 år i Uttersberg.

7oktober.
En ung , bra ko, färdig att bära eller som nyss burit, köpes genast af Erik Bölja Uttersberg.

20 december
Hyttarbetaren Axel Jansson, Uttersberg, var i går sysselsatt med att å hyttkransen spela upp tegel och murbruk, därvid vänstra armen indrogs i spelets kuggväxel och fullkomligt afslets, så att underarmen blef liggande med extratåg till Köping och intogs å lasarettet. Någon fara för livet synes ej föreligga.

Köpingsposten 1919
30april

Med anledning af auktion vid Brahegård Uttersberg, gå Extra Persontåg lördagen den 3 maj 1919. Tågen göra korta uppehåll vid mellanliggande stationer

5 maj.
Grisar försäljes onsdagen den 7 maj mellan Uttersbärg och Kolsva vid e.m.- tågets uppehåll vid stationerna. Karmansbo den 5 maj 1919 Carl Carlsson.

Köpingsposten 1921
4 april.

Ledningen för Uttersbärgs bruk har meddelat, att bruksrörelsen kommer att helt nedläggas f.o.m. 1 maj 1921. Ett hundratal man blir utan arbete Bruket räknar anor från 1300 talet.

8 juli
Uttersberg, ny telefonabonnent n:o 7 montör Erik Blad Riddarhyttan.

19 oktober
De hygieniska förhållandena i Uttersberg . Förste provinsialläkaren rapporterar från sin inspektionsresa till Uttersberg. Renhållningen väsentligen som förut. De gamla ruskiga slaskgroparna i närheten af bostäderna funnos kvar. De tycks dock skötas något bättre än i fjor. De voro vid mitt besök ej öfverfulla och tycktes man numera blanda sopor och slask med kolstybb, hvilket dock ej är att förorda. Torfmull eller jord är bättre.

Köpingsposten 1923
18 februari

Uttersbergs bolags gjuteri och hytta vid Östanfors öfverflyttas den närmaste tiden till Kohlswa, Köping, Västerås och Karlsdal med flera platser. Härmed blir omkring 75 arbetare utan sysselsättning i Uttersberg. Detta betyder rätt stora svårigheter, för en del, som har egna hem och därför under nuvarande förhållanden knappast kunna lösgöra sig från platsen för att flytta till annat arbetsfält. I och med hyttflyttningen torde Uttersbergs bolag komma att upplösas.

17 augusti
Konsert hålles i Uttersbergs Folkets park på lördag af Färna, Karmansbo, Uttersbergs och Riddarhyttans förenade manskörer, 50 man.

Köpingsposten 1924
17 december
Uttersbärg.
Kronan säljer soldattorp K.m:t. har förordnat, att förra soldattorpet till roten n:r 57 vid Bergskompaniet av Västmanlands regemente under Uttersbärgs kronopark skall jämte därå uppförda byggnader försäljas till eget hem med hembudsrätt för P A Kvist, vilken begärt att få köpa torpet.

Köpingsposten 1927
27 juni
Hed.
Midsommarfesten i Uttersbärg har gått i glädjens och gemytlighetens tecken, ehuru naturligtvis den regniga väderleken lagt en smula sordin på stämningen och tvingat vederbörande att delvis förlägga arrangemangen inomhus, i det rymliga herrgårdsmagasinet. Köpings manskvartett har tagit publiken med storm, och Sandells Jazzband har hjälpt de dansanta till en svängom. Mycket folk har alla festdagarna besökt festen medd. Bbl

Samlat och klippt av Gunnar Ahl

[ Startsida | Syftet med internetsidorna| Socknar... | Bergshantering | Släkten Wegelin... | Liten ordlista om...| Tillverkn-statistik| Uttersbergs-litteratur| Gammal karta...| Dekorer och stämplar| Några bilder....| Järnbruk...| Herrgårdar...| Handelsboden...| Spelmän i...| Uttersbergs Idrottsklubb| Ö-fors skola| Länkar ]